Originalartikel skriven av dr Alyssa Bianzano, Heidelbergs universitet, april 2025
1. Introduktion
Rotfrukten Beta vulgaris rubra har på senare tid fått stor uppmärksamhet som ett hälsofrämjande livsmedel. Den är välkänd för sina kraftfulla antioxidantiska, antiinflammatoriska och kärlskyddande effekter, som tydligt har demonstrerats i flera in vitro- och in vivo-studier på människor och djur.
Särskilt som ett näringsmässigt sätt att bidra till hanteringen av hjärt-kärlsjukdomar och cancer har det blivit allt mer populärt. I humanstudier minskade rödbetstillskott blodtrycket, dämpade inflammation, motverkade oxidativ stress, bevarade endotelfunktionen och återställde cerebrovaskulär hemodynamik. Dessutom har flera studier nu fastställt att rödbetstillskott effektivt förbättrar den atletiska prestationsförmågan. (1)
Särskilt minskningen av inflammation kan vara en stor möjlighet att utöka användningen av rödbetor inom prevention och modulering.
Den här artikeln belyser rödbetans positiva hälsoeffekter på människokroppen och den otroliga potential den kan ha vid flera sjukdomar orsakade av kronisk inflammation.
2. Kemi hos rödbetor
2.1 Potentiellt bioaktiva föreningar
De positiva hälsoeffekterna av Beta vulg. tillskrivs i stor utsträckning dess bioaktiva föreningar.
Särskilt tack vare dess höga innehåll av oorganiskt nitrat. Nitrat i sig anses inte förmedla någon specifik fysiologisk funktion; de positiva effekterna är snarare kopplade till dess omvandling till kväveoxid (NO). Omvandlingen till nitrit sker efter absorption och när nitratet går in i den entero-salivära cirkulationen; vi antar att 25 % av nitratet går in i denna cykel. Bakterier i saliven reducerar salivärt nitrat till NO. Salivärt nitrit återabsorberas dock till blodcirkulationen via magsäcken och omvandlas där till NO. (1)
Rödbetor är en av de få grönsaker som innehåller en grupp mycket bioaktiva pigment, kända som betalainer. Ett antal studier har rapporterat hög antioxidant och antiinflammatorisk aktivitet i in vitro- och in vivo-djurmodeller, vilket har väckt intresse för en möjlig användning av rödbetor vid kliniska tillstånd som kännetecknas av oxidativ stress och kronisk inflammation (vid IBD/IBS, astma, kroniskt trötthetssyndrom, leversjukdom, artrit, Alzheimers, Parkinsons, CVD, DM, CKD).
Betalainer kan delas in i betacyaniner, såsom betanin och isobetanin, samt betaxantiner, såsom vulgaxantin I &II och indicaxantin. (1)
Dessutom förekommer en viss mängd karotenoider, askorbinsyror och fenolföreningar, såsom flavinoider, fenolsyror och fenolamider, i Beta vulg. (1)
2.2. Betalainernas fördelar
Betalainer uppvisade i in vitro-modeller en betydande nedreglering av inflammatoriska molekyler såsom cyklooxygenas-2 (COX-2), inducerbart kväveoxidsyntas (iNOS) samt de inflammatoriska cytokinerna IL-6 och IL-8. (7)
In vivo-modeller visade en minskning av apoptos i hjärnan hos personer som hade följt en fettrik kost efter fyra veckors oral behandling med indicaxantin. Effekten kan förklaras av nedreglerat uttryck av proapoptotiska och uppreglerat uttryck av antiapoptotiska gener, minskad neuroinflammation genom minskat uttryck av proinflammatoriska gener och proteiner samt minskad oxidativ stress genom reducerade nivåer av reaktiva syrearter (ROS) och kväveföreningar.
Sammantaget uppvisar betalainer, särskilt betanin och indicaxantin, kraftfulla antioxidativa och antiinflammatoriska effekter genom att påverka viktiga mekanismer som minskning av ROS, hämning av proinflammatoriska cytokiner och modulering av apoptosrelaterade signalvägar. (7)
2.3 Kemisk struktur hos rödbetans föreningar
Betanins förmåga att motverka fria radikaler förklaras av dess kemiska struktur, som innehåller hydroxylgrupper och omättningar i bensenringen. Betanin förhindrar oxidativa skador på proteiner genom att hämma nitreringen av aminosyran tyrosin. (7)
3. Hälsofördelar
3.1 Antioxidant
Det är bevisat att rödbetor är ett funktionellt livsmedel med antioxidativa biologiska funktioner tack vare sina betalainer (betain) och andra fenoliska komponenter. Betanins förmåga att motverka fria radikaler förklaras av dess kemiska struktur. (7)
Studier visar att rödbetor är en enastående källa till antioxidanter, som ger ett betydande skydd mot oxidation av cellulära komponenter in vitro och, ännu viktigare, även in vivo. (1)
3.2 Antiinflammatoriskt
Data från flera studier visar med in vivo-modeller att betalainrikt färgämne, framställt av Beta vulgaris, minskar produktionen av de inflammatoriska mediatorerna TNF-a och IL-1ß. Betalainer begränsar även effekterna av lipopolysackarid i benmärgshärledda makrofager. LPS aktiverar NF-kB och ökar nivåerna av IL-1ß och TNF-a. (7)
Sammanfattningsvis kan betalainer i rödbetor, särskilt betanin, dämpa inflammation genom att hämma NF-kB-signalvägen och minska ROS via aktivering av signalvägen nuclear factor erythroid 2-related factor 2 (Nrf2)/antioxidant response element (ARE). (8)
Pietrzkowski et al. visade i sin studie att betalainrika orala kapslar, i en terapeutisk behandlingsmiljö, minskar smärta och inflammation hos patienter med artros. Efter mer än 10 dagar med daglig tillförsel av minst 35 mg två gånger dagligen hade patienterna lägre serumnivåer av interleukin-6 (IL-6) och tumörnekrosfaktor alfa (TNF-a), samt markant hämmad aktivitet hos två kemokiner: tillväxtrelaterad onkogen alfa (GRO-alfa) och regulated upon activation normal T-cell growth (RANTES). (9)
Rödbetans antiinflammatoriska förmåga verkar även förbättra endotelberoende och endoteloberoende vasodilatation i underarmen hos patienter med Raynauds syndrom. (11)
3.3 Tarmmikrobiom
Calvani et al. visade att intag av rödbetsjuice gav en större förekomst av bakterier med välkända gynnsamma effekter, däribland Akkermansia, Oscillospira, Prevotella, Roseburia, Ruminococcaceae och Turicibacter, jämfört med placebo. De visade också signifikant högre nivåer av fekalt nikotinat och trimetylamin. (6)
4. Möjlig behandling
4.1 IRRITABEL TARM-SYNDROM (IBS)
IBS är en funktionell störning i mag-tarmsystemet som orsakas av förändringar i tarm–hjärnbanorna.
Möjliga mekanismer för störningar i tarm–hjärnfunktionen tyder på att en primär störning i tarmen kan vara den underliggande orsaken i vissa undergrupper.
Möjliga underliggande mekanismer som kan leda till irritabel tarm inkluderar genetiska faktorer, postinfektiösa förändringar, kroniska infektioner och störningar i tarmmikrobiotan. Störningar i tarmmikrobiomet leder ofta till låggradig slemhinneinflammation, immunaktivering och förändrad intestinal permeabilitet. Avvikelser i serotoninmetabolismen och förändringar i hjärnfunktionen kan vara primära eller sekundära faktorer. (4)
Ytterligare evidens pekar också på att intestinal inflammation, cytokinresponsen och tarmmikrobiomet först påverkar tarmen och därefter leder till förändringar i hjärnan hos personer med IBS. (4)
Men vissa studier har också visat att psykosociala faktorer som barndomsmisshandel och posttraumatiskt stressyndrom är förknippade med utvecklingen av IBS i vuxen ålder. Stress är känt för att öka immunaktiveringen genom proinflammatoriska cytokiner och NF-kB.
Båda psykosociala faktorerna är också kända för att främja en proinflammatorisk fenotyp genom att sensibilisera systemen för kortikotropinfrisättande faktor och dysreglera HPA-axeln. En hyperreaktiv HPA-axel kan också bidra till visceral hypersensitivitet, något som också ofta ses hos IBS-patienter. (5)
Ångest och affektiva störningar är också väl etablerade riskfaktorer för att utveckla postinfektiös IBS och medför en liknande risk som en episod av svår infektiös gastroenterit. Ytterligare forskning om affektiva störningar har visat att systemisk inflammation och neuroinflammation kvarstår.
Studier med funktionell magnetresonanstomografi av IBS-patienter har visat en förhöjd respons på viscerala stimuli, med ökad aktivering av främre gördelvindlingen, prefrontala cortex och talamus som svar på rektal distension. Dessa responser verkar också påverkas av ångest och depression. (5)
De förhöjda nivåerna av interleukin-6 (IL-6) och interleukin-8 (IL-8), som har påvisats hos IBS-patienter, påverkar tryptofanmetabolismen och leder till onormal serotonerg (5-HT) funktion. Onormal 5-HT-funktion är förknippad med förändrad tarmmotilitet och ökad känslighet för nociceptiv smärta, symtom som vi ofta ser hos IBS-patienter. (5)
Dessutom visade avföringsprover från IBS-patienter med diarré ökade mängder av cytokinerna interleukin 1β, interleukin 10, TNFα och interleukin 6. Koncentrationen av dessa cytokiner verkade också vara förknippad med smärtans frekvens och svårighetsgrad. (5)
Vi ser också en överlappning mellan IBS, ulcerös kolit och Crohns sjukdom, där behandling med anti-TNFa har visat sig förbättra den viscerala sensoriska funktionen och positiva attribueringsbias. Detta är ytterligare belägg för att inflammatoriska processer i tarmen påverkar den centrala informationsbearbetningen. (5)
4.2 Psykiska hälsotillstånd
Osimo et al. fann signifikant förhöjda blodnivåer av CRP, IL-3, IL-6, IL-12, IL-18, sIL-2R och TNF-a hos patienter med depression, med medelstora till stora effektstorlekar. Dessa resultat kvarstod efter känslighetsanalyser av psykiatriska faktorer och livsstilsfaktorer, påverkan av snedfördelning, påverkan av studier av låg kvalitet och publikationsbias. (13)
Li et al. identifierade dessutom i sin senaste systematiska översikt och metaanalys en rad olika inflammatoriska och immunologiska biomarkörer. Dessa skiljer sig signifikant hos deprimerade ungdomar jämfört med friska kontrollpersoner. (16)
CRP är en av de bäst studerade inflammatoriska markörerna inom medicinen. Högre CRP-nivåer har konsekvent påvisats i flera, även longitudinella, depressionsstudier.
Det föregår ofta sjukdomens debut, vilket tyder på att inflammation kan vara en orsak snarare än enbart en konsekvens av sjukdomen.
Till stöd för denna hypotes fann en Mendelsk randomiseringsanalys av ett urval från UK Biobank att IL-6 och CRP sannolikt har ett kausalt samband med depression.
Dessutom har förhöjda perifera CRP-nivåer visat sig korrelera med nivåerna i centrala nervsystemet, med en stark korrelation mellan CRP i plasma och cerebrospinalvätska. (13)
TNF-α är en av de viktigaste proinflammatoriska cytokinerna.
Det produceras av dendritiska celler och makrofager, som vid akut infektion producerar IL-6 och IL-12. Ökningen av TNF-α, IL-6 och IL-12 under pågående depressiva episoder belyser den systemiska karaktären hos det inflammatoriska tillståndet, eftersom den uppvisar likheter med immunreaktionen vid en aktiv infektion. (13)
Flera studier av IL-6 och CRP/hsCRP fann prediktiva samband mellan markörnivåer och behandlingssvar. Studier visade att baslinjenivåer var förknippade med bättre svar på substanser med kända antiinflammatoriska egenskaper, såsom infliximab och ketamin.
Olika undertyper av egentlig depression uppvisar också skillnader i sina inflammatoriska profiler, såsom IL-6 och IL-1β vid melankolisk depression och CRP vid icke-melankolisk depression. (14)
Studier har också visat att ökad inflammation hos barn och ungdomar är förknippad med större risk för framtida depression. Det finns belägg för att inflammatoriska cytokiner i hjärnan kan förändra hjärnans struktur och funktion genom att påverka neurotransmissionen, hippocampus, den hypotalamus–hypofys–binjure-relaterade axeln och det sympatiska nervsystemets funktion.
Dessa kan leda till förändringar i kognitionen och ge upphov till depressiva symtom. (15)
Dessa resultat bekräftar att akut depression är ett proinflammatoriskt tillstånd och stöder hypotesen att förhöjda nivåer av inflammationsmarkörer vid depression beror på en förskjutning åt höger i fördelningen av immunmarkörer. (13)
Och de visar ett dubbelriktat samband mellan depression och proinflammatoriska tillstånd som kan upptäckas tidigt i livet. (15)
5. Biotillgänglighet
För att en livsmedelskomponent ska anses vara hälsofrämjande måste den vara biotillgänglig in vivo.
Vi ser en hög biotillgänglighet av oorganiskt nitrat från rödbetor, och det finns rapporter om nära 100 % absorption efter matsmältningen. (1)
Eftersom omvandlingen av nitrat till nitrit förmedlas av specifika bakterier i saliven kan det minska om man spottar ut saliv eller använder antibakteriella munbehandlingar, såsom munskölj. (1)
Omfattningen av betalainernas absorption är mindre klar. I vilken utsträckning betalainer metaboliseras och strukturellt omvandlas till sekundära metaboliter har ännu inte fastställts, men detta bör beaktas när deras biotillgänglighet undersöks. (1)
Studier tyder på att vissa av de aktiva föreningarna i rödbetor förloras eller eventuellt bryts ned under tillagning och bearbetning. Termisk behandling, exponering för bakteriella ämnen, försurning, lagringsförhållanden och behandling i modifierad atmosfär kan teoretiskt påverka den fytokemiska sammansättningen. (3)
Det finns flera faktorer som påverkar betalainernas stabilitet negativt, bland annat förhöjd temperatur, ljus, syre, extrema pH-värden, metalljoner och hög vattenaktivitet.
Särskilt den termiska nedbrytningen är en stor utmaning vid arbete med betalainbaserade produkter. Betacyaniner förlorar sin stabilitet över 60 °C, medan betaxantiner gör det redan över 40 °C. Rumstemperatur verkar ge större stabilitet för betalainbaserade produkter under lagring.
När det gäller pH är betalainer i allmänhet stabila inom intervallet 3 till 7. Alkaliska förhållanden påverkar dem negativt.
Den största utmaningen med betalainernas användning inom industrin är deras instabilitet i förhållande till dessa miljöfaktorer.
Inkapslings- och adsorptionstekniker är lovande alternativ för att övervinna dessa begränsningar och förbättra stabiliteten hos bioaktiva föreningar. (7)
Faktorer som förbättrar betalainernas stabilitet omfattar askorbinsyra, isoaskorbinsyra och kelatbildande ämnen som citronsyra och EDTA. Även ß-cyklodextrin och glukosoxidas kan vara effektiva genom att absorbera fritt vatten och avlägsna löst syre. (12)
De bildade betaninderivaten kan också ha ett starkt inflytande på bioaktiviteterna hos produkter från B. vulgaris och kan användas i olika livsmedelstillämpningar med nya hälsofrämjande egenskaper och färgande funktioner. (12)
Studier visade en lägre absorptionsgrad, på grund av lägre epiteltransport, för betalainer från rödbetor jämfört med betalainer från andra källor, såsom kaktuspäron. En nyligen genomförd studie tyder på att de lägre absorptionsgraderna orsakas av skillnader i livsmedelsmatrisen. Detta antyder att betaninets biotillgänglighet kan vara lägre efter konsumtion av rödbetor än från andra betaninkällor. (3)
Även om betalainer har visat biologisk effekt in vivo verkar de generellt ha mycket låg biotillgänglighet, vilket kan påverka deras terapeutiska potential. Därför är det viktigt att beakta att interaktionerna mellan de ämnen som utgör den naturliga matrisen kan påverka betalainernas biotillgänglighet från rödbetor. (7)
En in vitro-studie med Caco-2-celler visade att indikaxantin och betanin absorberas genom tarmepitelet, men på olika sätt. Indikaxantin följer en väg som inte är beroende av membrantransportörer, medan betanin är begränsat till dessa, vilket minskar dess absorption. Absorptionen av indikaxantin är effektivare och dess biotillgänglighet är högre. Absorptionen av indikaxantin påverkades inte av livsmedelsmatrisen, till skillnad från betanin. (7)
En studie på mänskliga försökspersoner visade att betalainerna nådde sin högsta plasmanivå efter den första veckan med intag av fermenterad rödbetsjuice och i urinen efter den andra veckan med juiceintag. Detta kan tyda på att betalainerna genomgår en sekventiell biotransformation. (7)
En annan studie observerade att en stor andel av betacyaninerna från rödbetor genomgick fragmentering, inklusive avglukosylering och dekarboxylering, i mag-tarmkanalen. Dessutom verkar det som att olika tarmbakterier är involverade i omvandlingen i tarmen, vilket innebär att det kan finnas stora individuella variationer. (7)
6. Slutsats
In vivo- och in vitro-evidens visar att betalainer kan minska inflammation. Eftersom de framgångsrikt påverkar olika signalvägar i den inflammatoriska processen har de potential att behandla olika sjukdomar kopplade till inflammatoriska patofysiologier, såsom IBS.
Baserat på de insamlade uppgifterna verkar rödbetor vara ett hälsofrämjande livsmedel med flera gynnsamma effekter. Även om resultaten är lovande behöver vi fortfarande undersöka effekten av rödbetor på kroniska inflammatoriska sjukdomar som IBS, artrit med mera genom omfattande kliniska studier. Trots detta tyder de insamlade uppgifterna starkt på att tillskott av rödbetor är en kostnadseffektiv, kraftfull och naturlig kostintervention i kliniska sammanhang.
När det gäller biotillgängligheten verkar det vara helt avgörande att skapa en inkapslad produkt för tillskottstillverkning under en noggrant övervakad produktionsprocess, särskilt med avseende på den värme som används under produktionen. Det verkar också vara mycket viktigt att utvärdera faktorer som kan påverka absorptionen positivt eller negativt och försöka utesluta eller tillsätta dem under tillskottsprocessen.
Om produkten bereds på rätt sätt under strikta förhållanden och administreras till patienten på korrekt sätt ser jag stora möjligheter för betalaintillskott i klinisk miljö. Det skulle kunna påverka och förändra den moderna medicinen på ett hållbart sätt, eftersom vi då skulle kunna behandla sjukdomens orsak, inte bara symtomen, och även förebygga den på ett ekonomiskt och mycket lågriskartat sätt.
Rödbeta innehåller också FODMAP-kolhydrater, som kan öka symtomen hos vissa IBS-undergrupper, men det är osäkert om mängden i ett rödbetsextrakt har någon effekt på IBS-symtom. Det kan dock vara fördelaktigt att utvärdera möjligheten till kombinationstillskott för att underlätta matsmältningen och förbättra absorptionen av de bioaktiva föreningarna.
Dessutom kan det finnas potential att förebygga psykisk ohälsa eller minska symtomen.
Den främsta anledningen till den stora potentialen hos rödbetstillskott är bristen på läkemedel som framgångsrikt kan behandla och förebygga kroniska inflammatoriska sjukdomar. Hittills finns det inga eller endast få möjligheter att behandla den underliggande orsaken till eller mekanismerna bakom dessa sjukdomar. Vanligtvis fokuserar behandlingen på att minska symtomen på ett mer eller mindre effektivt sätt.
Eftersom förekomsten av psykisk ohälsa och andra inflammatoriska sjukdomar, såsom IBS, fortsätter att öka och hittills har lett till ett ökat intresse för hållbar och naturlig kost samt medicin, verkar det vara den perfekta tiden att ta fram lovande lösningar på medicinska behov hos en viss andel av befolkningen.
7. Källor
De potentiella fördelarna med tillskott av rödbeta för hälsa och sjukdom, Clifford et al., Nutrients april 2015, doi: 10.3390/nu7042801
Effekten av matrisen i rödbetsprodukter och interindividuell variation på biotillgängligheten av betacyaniner hos människor, Wiczkowski et al.,
Plasmatillgängligheten av nitrat och betanin från Beta vulgaris rubra hos människor, Clifford et al., Eur J Nutr. februari 2016, doi: 10.1007/s00394-016-1173-5
Patofysiologin vid irritabel tarm, Holtmann et al., The Lancet, oktober 2016, DOI: 10.1016/S2468-1253(16)30023-1
Inflammationens roll vid irritabel tarm (IBS), Qin Xiang Ng et al., J Inflamm Resp., september 2018, doi: 10.2147/JIR.S174982
Intag av rödbetsjuice påverkade tarmmikrobiotan och inflammationen positivt men förbättrade inte funktionella utfall hos vuxna med långvarig covid-19: En pilotstudie med randomiserad kontrollerad studie, Calvani et al., Clinical Nutrition, dec. 2024
Betalainer: En narrativ översikt över farmakologiska mekanismer som stöder den nutraceutiska potentialen för hälsofördelar, Martinez et al., Foods, nov. 2024, https://doi.org/10.3390/foods13233909
Mitokondriehärledda vesiklar och inflammatoriska profiler hos vuxna med långvarig covid-19 som fick rödbetsjuice: Sekundäranalys av en randomiserad kontrollerad studie, Marzetti et al., Int J Mol Sci., jan. 2025, doi: 10.3390/ijms26031224
BETALAINRIKT EXTRAKTS INFLYTANDE PÅ MINSKNING AV OBEHAG FÖRKNIPPAT MED ARTROS, Pietrzkowski et al., 2007, https://scholar.google.com/scholar_lookup?journal=New. Med.&title=Influence of betalin-rich extracts on reduction of discomfort associated with osteoarthritis&author=Z. Pietrzkowski&author=B. Nemzer&author=A. Spórna&author=P. Stalica&author=W. Tresher&volume=1&publication_year=2010&pages=12-17&
(10) Terapeutisk användning av betalainer: En översikt, Madadi et al., Plants, sep. 2020, doi: 10.3390/plants9091219
(11) ”Överträffa” förkylningen: tillskott av rödbetsjuice förbättrar perifert blodflöde, endotelfunktion och antiinflammatorisk status hos personer med Raynauds fenomen, Shepherd et al., J Appl Physiol., juli 2019, doi: 10.1152/japplphysiol.00292.2019
(12) Dehydrogenering av betacyaniner i upphettade betalainrika extrakt av rödbeta (Beta vulgaris L.), Sutor-´Swiezy et al., Int J Mol Sci., jan. 2022, doi: 10.3390/ijms23031245
(13) Inflammatoriska markörer vid depression: En metaanalys av medelskillnader och variabilitet hos 5 166 patienter och 5 083 kontrollpersoner, Osimo et al., juli 2020, Brain Behav Immun., doi: 10.1016/j.bbi.2020.02.010
(14) Inflammatoriska markörer och behandlingsutfall vid behandlingsresistent depression: En systematisk översikt, Yang et al., okt. 2019, Journal of Affective Disorders, https://doi.org/10.1016/j.jad.2019.07.045
(15) Depression och inflammation hos barn och ungdomar: En metaanalys, Colasanto et al., dec. 2020, Journal of Affective Disorders, https://doi.org/10.1016/j.jad.2020.09.025
(16) Skillnader mellan depression hos ungdomar och friska kontrollpersoner vad gäller biomarkörer förknippade med immun- eller inflammatoriska processer: En systematisk översikt och metaanalys, Li et al., feb. 2025, Psychatry Investig., doi: 10.30773/pi.2024.0295
Handla Vårt rödbetspulver idag – höj din prestation
