Rotfrukten Beta vulgaris rubra har på senare tid fått stor uppmärksamhet som ett hälsofrämjande livsmedel. Den är välkänd för sina kraftfulla antioxiderande, antiinflammatoriska och kärlskyddande effekter, vilka tydligt har påvisats i flera in vitro- och in vivo-studier på människor och djur.

Särskilt som ett näringsmässigt sätt att bidra till hanteringen av hjärt-kärlsjukdomar och cancer har den blivit allt mer populär. I humanstudier har tillskott av rödbeta sänkt blodtrycket, dämpat inflammation, motverkat oxidativ stress, bevarat endotelfunktionen och återställt cerebrovaskulär hemodynamik. Dessutom har flera studier nu fastställt att tillskott av rödbeta effektivt kan förbättra fysisk prestationsförmåga. (1)

Särskilt minskningen av inflammation kan vara en stor möjlighet att utvidga användningen av rödbeta inom prevention och modulering.

Den här artikeln belyser rödbetans positiva hälsoeffekter på människokroppen och den enorma potential den kan ha vid flera sjukdomar som orsakas av kronisk inflammation.

2.1 Potentiellt bioaktiva föreningar

De positiva hälsoeffekterna av Beta vulg. tillskrivs i stor utsträckning dess bioaktiva föreningar.

Särskilt dess höga innehåll av oorganiskt nitrat. Nitrat i sig anses inte förmedla någon specifik fysiologisk funktion; de positiva effekterna är snarare kopplade till dess omvandling till kväveoxid (NO). Omvandlingen till nitrit sker efter absorption och inträde i det entero-salivära kretsloppet. Vi antar att 25 % av nitraten går in i detta kretslopp. Bakterier i saliven reducerar salivärt nitrat till nitrit. Salivärt nitrit återabsorberas emellertid till blodcirkulationen via magsäcken och omvandlas där till NO. (1)

Rödbeta är en av få grönsaker som innehåller en grupp mycket bioaktiva pigment, så kallade betalainer. Ett antal studier har rapporterat hög antioxidant och antiinflammatorisk kapacitet in vitro och i djurmodeller in vivo, vilket har väckt intresse för en möjlig användning av rödbeta vid kliniska sjukdomstillstånd som kännetecknas av oxidativ stress och kronisk inflammation (vid IBD/IBS, astma, kroniskt trötthetssyndrom, leversjukdom, artrit, Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom, hjärt-kärlsjukdom, diabetes mellitus och kronisk njursjukdom).

Betalainer kan delas in i betacyaniner, såsom betanin och isobetanin, samt betaxantiner, såsom vulgaxantin I och II och indicaxantin. (1)

Dessutom förekommer en viss mängd karotenoider, askorbinsyra och fenoliska föreningar, såsom flavonoider, fenoliska syror och fenoliska amider, i Beta vulg. (1)

2.2. Betalainernas fördelar

Betalainer uppvisade i in vitro-modeller en betydande nedreglering av inflammatoriska molekyler såsom cyklooxygenas-2 (COX-2), inducerbart kväveoxidsyntas (iNOS) samt de inflammatoriska cytokinerna IL-6 och IL-8. (7)

In vivo-modeller visade en minskning av apoptos i hjärnan hos individer som hade följt en fettrik kost efter fyra veckors oral behandling med indicaxantin. Denna effekt kan förklaras av nedreglering av uttrycket av proapoptotiska gener och uppreglering av antiapoptotiska gener, minskad neuroinflammation genom minskat uttryck av proinflammatoriska gener och proteiner samt lindrad oxidativ stress genom minskning av reaktiva syreföreningar (ROS) och kväveföreningar.

Sammantaget uppvisar betalainer, särskilt betanin och indicaxantin, kraftfulla antioxidativa och antiinflammatoriska effekter genom att påverka centrala mekanismer såsom minskning av ROS, hämning av proinflammatoriska cytokiner och modulering av apoptosrelaterade signalvägar. (7)

2.3 Betaföreningarnas kemiska struktur

Betaninets förmåga att motverka fria radikaler förklaras av dess kemiska struktur, som innehåller hydroxylgrupper och omättnader i bensenringen. Betaninet förhindrar oxidativa skador på proteiner genom att hämma nitreringen av aminosyran tyrosin. (7)

3.1 Antioxidant

Det är bevisat att rödbetor är ett funktionellt livsmedel med antioxidativ biologisk funktion tack vare sitt betalain (betain) och andra fenoliska komponenter. Betaninets förmåga att motverka fria radikaler förklaras av dess kemiska struktur (7)

Studier visar att rödbetor är en enastående källa till antioxidanter, vilka ger ett betydande skydd åt cellulära komponenter mot oxidation in vitro och, ännu viktigare, även in vivo. (1)

3.2 Antiinflammatorisk effekt

Data från flera studier med in vivo-modeller visar att ett betalainrikt färgämne, framställt av Beta vulgaris, minskar produktionen av de inflammatoriska mediatorerna TNF-α och IL-1β. Betalainer begränsar även effekterna av lipopolysackarid i benmärgshärledda makrofager. LPS aktiverar NF-κB och ökar nivåerna av IL-1β och TNF-α. (7)

Sammanfattningsvis kan betalainer i rödbetor, särskilt betanin, dämpa inflammation genom att hämma NF-κB-signalvägen och minska ROS via aktivering av signalvägen nuclear factor erythroid 2-related factor 2 (Nrf2)/antioxidant response element (ARE). (8)

Pietrzkowski et al. visade i sin studie att betalainrika orala kapslar, i en terapeutisk situation, minskar smärta och inflammation hos patienter med artros. Efter en period på över 10 dagar och ett dagligt tillskott på minst 35 mg två gånger om dagen uppvisade patienterna lägre serumnivåer av interleukin-6 (IL-6) och tumörnekrosfaktor-alfa (TNF-α), samt en markant hämmad aktivitet hos två kemokiner: regulated oncogene-alpha (GRO-α) och regulated upon activation normal T-cell growth (RANTES). (9)

Rödbetors antiinflammatoriska egenskaper verkar även förbättra endotelberoende och endoteloberoende vasodilatation i underarmen hos patienter med Raynauds syndrom. (11)

3.3 Tarmmikrobiom

Calvani et al. visade att intag av rödbetsjuice gav en större förekomst av bakterier med välkända gynnsamma effekter, däribland Akkermansia, Oscillospira, Prevotella, Roseburia, Ruminococcaceae och Turicibacter, jämfört med placebo. De visade också signifikant högre nivåer av fekalt nikotinat och trimetylamin. (6)

4.1 Irritabel tarm-syndrom (IBS)

IBS är en funktionell störning i mag-tarmsystemet som orsakas av förändringar i kommunikationsvägarna mellan tarmen och hjärnan. 

Möjliga mekanismer bakom störningar i kommunikationen mellan tarmen och hjärnan tyder på att en primär störning i tarmen kan vara den underliggande orsaken i vissa undergrupper. 

Underliggande mekanismer som kan leda till irritabel tarm-syndrom omfattar genetiska faktorer, postinfektiösa förändringar, kroniska infektioner och störningar i tarmens mikrobiota. Störningar i tarmens mikrobiom leder ofta till låggradig inflammation i slemhinnan, immunaktivering och förändrad intestinal permeabilitet. Avvikelser i seroton metabolismen och förändringar i hjärnans funktion kan vara primära eller sekundära faktorer. (4)

Andra belägg visar också att inflammation i tarmen, cytokinresponsen och tarmens mikrobiom först påverkar tarmen och därefter leder till förändringar i hjärnan vid IBS.(4)

Vissa studier har även visat att psykosociala faktorer, såsom övergrepp i barndomen och posttraumatiskt stressyndrom, är förknippade med utvecklingen av IBS i vuxen ålder. Stress är känt för att öka immunaktiveringen genom proinflammatoriska cytokiner och NF-kB. 

Båda dessa psykosociala faktorer är också kända för att främja en proinflammatorisk fenotyp genom att sensibilisera systemen för kortikotropinfrisättande faktor och dysreglera HPA-axeln. En hyperreaktiv HPA-axel kan dessutom bidra till visceral överkänslighet, vilket också är vanligt hos patienter med IBS. (5)

Ångest- och förstämningssyndrom är också väl etablerade riskfaktorer för att utveckla postinfektiös IBS och medför en risk som liknar den vid en allvarlig episod av infektiös gastroenterit. Ytterligare forskning om förstämningssyndrom har visat att systemisk inflammation och neuroinflammation kvarstår. 

Studier med funktionell magnetresonanstomografi av patienter med IBS har visat en förhöjd respons på viscerala stimuli, med ökad aktivering av främre cingulum, prefrontala cortex och talamus som svar på rektal distension. Dessa responser verkar också påverkas av ångest och depression. (5)

De förhöjda nivåerna av interleukin-6 (IL-6) och interleukin-8 (IL-8), som har påvisats hos patienter med IBS, påverkar tryptofanmetabolismen och leder till onormal serotonerg (5-HT) funktion. Onormal 5-HT-funktion är förknippad med förändrad tarmmotilitet och ökad känslighet för nociceptiv smärta, symtom som ofta ses hos patienter med IBS. (5)

Avföringsprover från patienter med diarrédominerad IBS visade också ökade mängder av cytokinerna interleukin 1β, interleukin 10, TNFα och interleukin 6. Koncentrationen av dessa cytokiner verkade också vara kopplad till smärtans frekvens och svårighetsgrad. (5)

Vi ser också en överlappning mellan IBS, ulcerös kolit och Crohns sjukdom. Vid dessa sjukdomar har behandling med anti-TNFα visat sig förbättra visceral sensorisk funktion och positiv attribueringsbias. Detta är ytterligare belägg för att inflammatoriska processer i tarmen påverkar den centrala bearbetningen av information. (5)

4.2 Psykiska hälsotillstånd

Osimo et al. fann signifikant förhöjda blodnivåer av CRP, IL-3, IL-6, IL-12, IL-18, sIL-2R och TNF-a hos patienter med depression, med medelstora till stora effektstorlekar. Dessa resultat kvarstod i känslighetsanalyser avseende psykiatriska faktorer och livsstilsfaktorer, påverkan av snedfördelning, påverkan av studier av låg kvalitet samt publikationsbias. (13)

Li et al. identifierade dessutom i sin senaste systematiska översikt och metaanalys en rad olika inflammatoriska och immunologiska biomarkörer. Dessa skiljer sig signifikant hos deprimerade ungdomar jämfört med friska kontrollpersoner. (16)

CRP är en av de bäst studerade inflammationsmarkörerna inom medicinen. Högre CRP-nivåer har konsekvent påvisats i flera, även longitudinella, depressionsstudier.

Det föregår ofta sjukdomsdebuten, vilket antyder att inflammation kan vara en orsak snarare än enbart en konsekvens av sjukdomen.

En mendelsk randomiseringsanalys av ett urval från UK Biobank stödjer denna hypotes och visade att IL-6 och CRP sannolikt har ett kausalt samband med depression. 

Dessutom har förhöjda perifera CRP-nivåer visat sig korrelera med CRP-nivåerna i centrala nervsystemet, med en stark korrelation mellan CRP i plasma och cerebrospinalvätska. (13)

TNF-α är en av de viktigaste proinflammatoriska cytokinerna.

Det produceras av dendritiska celler och makrofager, som vid akut infektion producerar IL-6 och IL-12. Ökningen av TNF-α, IL-6 och IL-12 under pågående depressiva episoder belyser det inflammatoriska tillståndets systemiska karaktär, eftersom det liknar immunreaktionen vid en aktiv infektion. (13)

Flera studier av IL-6 och CRP/hsCRP har påvisat prediktiva samband mellan markörnivåer och behandlingsrespons. Studier har visat att baslinjenivåer var förknippade med bättre respons på substanser med kända antiinflammatoriska egenskaper, såsom infliximab och ketamin.

Olika subtyper av egentlig depression uppvisar också skillnader i sina inflammatoriska profiler, exempelvis IL-6 och IL-1β vid melankolisk depression och CRP vid icke-melankolisk depression. (14)

Studier har också visat att ökad inflammation hos barn och ungdomar är förknippad med större risk för framtida depression. Evidens tyder på att inflammatoriska cytokiner i hjärnan kan förändra hjärnans struktur och funktion genom att påverka neurotransmissionen, hippocampus, hypotalamus–hypofys–binjureaxeln och det sympatiska nervsystemets funktion. 

Dessa förändringar kan leda till kognitiva förändringar och depressiva symtom. (15)

Dessa resultat bekräftar att akut depression är ett proinflammatoriskt tillstånd och stödjer hypotesen att förhöjda inflammationsmarkörer vid depression beror på en högerskiftning av fördelningen av immunmarkörer. (13)

De visar också på ett dubbelriktat samband mellan depression och proinflammatoriska tillstånd som kan påvisas tidigt i livet. (15)

För att en livsmedelskomponent ska anses vara hälsofrämjande måste den vara biotillgänglig in vivo.

Vi ser en hög biotillgänglighet hos oorganiskt nitrat i rödbetor, och det finns rapporter om nära 100 % absorption efter matsmältningen. (1)

Eftersom reduktionen av nitrat till nitrit förmedlas av specifika bakterier i saliven kan det att man spottar ut saliv eller använder antibakteriella behandlingar i munnen, såsom munskölj, minska omvandlingen av nitrat till nitrit. (1)

Omfattningen av betalainabsorptionen är mindre tydlig. I vilken utsträckning betalainer metaboliseras och strukturellt omvandlas till sekundära metaboliter har ännu inte fastställts, men detta bör beaktas när deras biotillgänglighet undersöks. (1)

Studier tyder på att vissa av de aktiva föreningarna i rödbetor går förlorade eller eventuellt bryts ned under tillagning och bearbetning. Termisk behandling, exponering för bakterier, försurning, lagringsförhållanden och behandling i modifierad atmosfär kan påverka den fytokemiska sammansättningen. (3)

Det finns flera faktorer som påverkar betalainernas stabilitet negativt, bland annat förhöjd temperatur, ljus, syre, extrema pH-värden, metalljoner och hög vattenaktivitet. 

Särskilt termisk nedbrytning är en stor utmaning vid arbete med betalainbaserade produkter. Betacyaniner förlorar stabilitet över 60 °C, medan betaxantiner redan gör det över 40 °C. Rumstemperatur verkar ge bättre stabilitet hos betalainbaserade produkter under lagring.

När det gäller pH är betalainer i allmänhet stabila inom intervallet 3–7. Alkaliska förhållanden påverkar dem negativt.

Den största utmaningen vid användning av betalainer inom industrin är deras instabilitet i förhållande till dessa miljöfaktorer.

Inkapslings- och adsorptionstekniker är lovande alternativ för att övervinna dessa begränsningar och förbättra stabiliteten hos bioaktiva föreningar. (7)

Faktorer som förbättrar betalainernas stabilitet är askorbinsyra, isoaskorbinsyra och kelatbildande ämnen som citronsyra och EDTA. Även ß-cyklodextrin och glukosoxidas kan vara effektiva genom att absorbera fritt vatten och avlägsna löst syre. (12)

Bildade betaninderivat kan också ha ett starkt inflytande på bioaktiviteten hos produkter av B. vulgaris och kan användas i olika livsmedelstillämpningar med nya hälsofrämjande potentialer och färgegenskaper. (12)

Studier visade en lägre absorptionsgrad, på grund av lägre epiteltransport, hos betalainer från rödbetor jämfört med betalainer från andra källor, såsom kaktusfikon. En nyare studie antyder att de lägre absorptionsgraderna orsakas av skillnader i livsmedelsmatrisen. Detta tyder på att betaninets biotillgänglighet kan vara lägre efter konsumtion av rödbetor jämfört med andra betaninkällor. (3)

Även om betalainer har visat biologisk effekt in vivo verkar de generellt ha mycket låg biotillgänglighet, vilket kan påverka deras terapeutiska potential. Därför är det viktigt att beakta att interaktionerna mellan de ämnen som utgör den naturliga matrisen kan påverka betalainernas biotillgänglighet från rödbetor. (7)

En in vitro-studie med Caco-2-celler visade att indikaxantin och betanin absorberas genom tarmepitelet, men på olika sätt. Medan indikaxantin följer en väg som inte är beroende av membrantransportörer är betanin beroende av sådana transportörer, vilket minskar absorptionen. Absorptionen av indikaxantin är effektivare och dess biotillgänglighet högre. Indikaxantinets absorption påverkades inte av livsmedelsmatrisen, till skillnad från betaninets. (7)

En studie på mänskliga försökspersoner visade att betalainerna nådde sin högsta plasmakoncentration efter den första veckan av intag av fermenterad rödbetsjuice och sin högsta urinkoncentration efter den andra veckan. Detta kan tyda på att betalainer genomgår en sekventiell biotransformation. (7)

En annan studie observerade att en stor andel av betacyaninerna från rödbetor genomgick fragmentering i mag-tarmkanalen, inklusive deglukosylering och dekarboxylering. Dessutom verkar olika tarmbakterier vara involverade i den intestinala omvandlingen, vilket innebär att det kan finnas stora individuella variationer. (7)

Bevis från in vivo- och in vitro-studier visar att betalainer kan minska inflammation. Eftersom de framgångsrikt riktar in sig på olika signalvägar i den inflammatoriska processen har de potential att behandla olika sjukdomar som är kopplade till inflammatoriska sjukdomsmekanismer, såsom IBS.

Utifrån de insamlade uppgifterna verkar rödbeta vara ett hälsofrämjande livsmedel med flera positiva effekter. Även om resultaten är lovande behöver vi fortfarande undersöka rödbetans effekt på kroniska inflammatoriska sjukdomar som IBS, artrit med mera genom omfattande kliniska studier. De insamlade uppgifterna tyder dock starkt på att tillskott av rödbeta är en ekonomisk, effektiv och naturlig kostintervention i kliniska sammanhang.

När det gäller biotillgängligheten verkar det vara mycket viktigt att ta fram en inkapslad produkt för kosttillskott genom en noggrant kontrollerad produktionsprocess, särskilt med avseende på den värme som används under produktionen. Det verkar också vara mycket viktigt att utvärdera faktorer som kan påverka absorptionen positivt eller negativt och försöka utesluta eller tillsätta dem i samband med framställningen av kosttillskottet.

Om produkten framställs på rätt sätt under strikta förhållanden och administreras korrekt till patienten ser jag stora möjligheter för betalaintillskott i kliniska sammanhang. Det skulle kunna påverka och förändra den moderna medicinen på ett hållbart sätt, eftersom vi skulle kunna behandla sjukdomens orsak, inte bara symtomen, och dessutom förebygga den på ett kostnadseffektivt sätt med mycket låg risk.

Rödbeta innehåller också FODMAP-kolhydrater, som kan förvärra symtomen hos vissa undergrupper av personer med IBS, men det är osäkert om mängden i ett rödbetsextrakt påverkar IBS-symtom överhuvudtaget. Det kan dock vara värdefullt att utvärdera potentialen hos kompletterande kosttillskott för att underlätta matsmältningen och förbättra absorptionen av de bioaktiva föreningarna.

Det kan dessutom finnas potential att förebygga psykisk ohälsa eller minska symtomen.

Det främsta skälet till den stora potentialen hos rödbetstillskott är bristen på läkemedel som framgångsrikt kan behandla och förebygga kroniska inflammatoriska sjukdomar. Hittills finns det inga, eller endast få, möjligheter att behandla de bakomliggande orsakerna eller mekanismerna till dessa sjukdomar. Behandlingen inriktas vanligtvis på att minska symtomen på ett mer eller mindre effektivt sätt.

Eftersom förekomsten av psykisk ohälsa och andra inflammatoriska sjukdomar som IBS fortsätter att öka, vilket hittills har lett till ett ökat intresse för hållbar och naturlig kost och medicin, verkar det vara helt rätt tid att ta fram lovande lösningar på medicinska behov hos en viss andel av världens befolkning.