Det är också välkänt att tarmmikrobiotan spelar en avgörande roll för människors hälsa. Tarmmikrobiotan har en mycket stark inverkan på regleringen av ämnesomsättningen och immunförsvaret. (Wang et al.) När vi tänker på detta förstår vi snabbt hur viktigt det är att ha en balanserad sammansättning av vår tarmmikrobiota. Och när vi talar om tarmmikrobiotan måste vi känna till de inneboende och yttre faktorer som formar våra mikrobiella egenskaper. Särskilt miljöfaktorer som kost, hälsotillstånd och livsstil har ett starkt inflytande på tarmmikrobiotan. Förändringar i kosten och kostens sammansättning är kända för att snabbt påverka tarmbakteriernas metabola funktion. (Wang et al.)

Obalans i tarmmikrobiotan ses ofta tillsammans med minskad bakteriell rikedom och mångfald samt en störd sammansättning mellan kommensala och potentiellt patogena arter. Dysbios är kopplad till enterobakterieberoende sjukdomar som allergiska reaktioner, depression, högt blodtryck, diabetes mellitus och inflammatorisk tarmsjukdom. (Wang et al.)

Rödbetor (Beta vulgaris L.) är rika på fytokemikalier som fibrer, polyfenoler och betalainer. Den huvudsakliga betalainen i rödbetor är betanin, en betacyanin. Tarmmikrobiotan producerar enzymer som ß-glukosidaser och glykosidhydrolaser, vilka kan metabolisera fytokemikalier till SCFA. Konsumtion av rödbetor har visat sig reglera tarmmikrobiotans metabolism och produktionen av SCFA. Eftersom särskilt bakterier som Bifidobacterium och Bacteroides producerar de specifika enzymer som krävs för att metabolisera betalainer, kan responsen på rödbetor bero på tarmens enterotyp. (Ko et al.)

Enterotyper definieras av olika kluster i människans tarmmikrobiota. De kategoriseras utifrån centrala bakterier som Bifidobacterium, Faecalibacterium, Bacteroides med flera. Ny forskning tyder på att individer kan uppvisa olika metabola svar på samma kost på grund av olika enterotyper. Detta visar återigen hur viktig individanpassad nutrition är, både för friska personer och i terapeutiska sammanhang. (Ko et al.)

Det är välkänt att tarmmikrobiotan har ett stort inflytande på kommunikationen mellan mag-tarmkanalen och det centrala nervsystemet genom biokemiska metaboliter som serotonin, kortkedjiga fettsyror (SCFA) och tryptofan. Lägre nivåer av SCFA har observerats hos personer med depression (Verma et al.). Befintlig litteratur tyder också på att tarmmikrobiotan kan påverka hypotalamus–hypofys–binjureaxeln (HPA-axeln). HPA-axeln samordnar den adaptiva stressresponsen, och en nedsatt funktion verkar leda till ångest- och depressiva störningar, som ofta förknippas med förhöjda nivåer av kortisol och inflammatoriska mediatorer (Simpson et al.).

Under de senaste åren har flera studier undersökt rödbetans inverkan på tarmmikrobiotan.

Wang et al. undersökte 2022 förändringar i tarmmikrobiotan hos friska människor efter 14 dagars konsumtion av rödbeta. Arton friska deltagare (13 kvinnor och 5 män) rekryterades. Två veckor före studiestarten ombads deltagarna att undvika konsumtion av betalainhaltiga livsmedel. Under den 14 dagar långa interventionsperioden konsumerade deltagarna 30 ml rödbetskonsentrat varje dag. Avföringsprover samlades in vid baslinjen (BL), efter 3 dagar (D3) och efter 14 dagar (D14). Antropometriska mätningar utfördes vid det första besöket. Studien visade inga signifikanta förändringar i alfa- eller betadiversiteten mellan proverna från BSL, D3 och D14. Däremot observerades tydliga förändringar i förekomsten av specifika taxa (t.ex. Romboutsia och Bacteroidales), liksom en ökning av A. munciniphila (som är omvänt associerad med fetma, inflammation och metabola störningar) och en minskning av populationen av B. fragilis (som potentiellt kan vara enterotoxigen och leda till inflammatorisk diarré).

De observerade också en ökad produktion av totala SCFA, särskilt (iso)smörsyra, i avföringen. Surono et al. undersökte rödbetans effekt på tarmmikrobiotan hos indonesiska personer med prediabetes under viktnedgång. En randomiserad, dubbelblind crossover-studie genomfördes med 15 frivilliga (6 män och 9 kvinnor) med prediabetes (fastande blodsocker på 100–125 mg/dL, slumpmässigt uppmätt blodsocker på 140–199 mg/dL och BMI på 25–27 kg/m2).

De fick:

1.) 50 % taromjöl + 50 % vetemjöl

2.) dessa produkter + probiotikan L. plantarum

3.) produkterna från 1.) med adsorberad rödbeta under en period på 2 veckor, med en 2 veckor lång washout-period däremellan. Avförings- och blodprover samlades in före och efter tvåveckorsinterventionerna för varje behandlingstyp. Den totala studietiden var 14 veckor.

Resultaten visade en stor interindividuell variation i tarmmikrobiotans respons. I slutändan kunde individerna delas in i dem med en mer motståndskraftig mikrobiota och dem med en mikrobiota som var mer känslig för näringsförändringar.

Ko et al. undersökte effekterna av rödbetspulver (RP) och betaninproduktion baserat på enterotyp. Därför använde de en modell för gastrointestinal digestion och fekal fermentering. För enterotypanalysen rekryterade de 30 friska koreanska deltagare (17 män och 13 kvinnor). Deltagarna kunde delas in i undergrupper baserat på den dominerande enterotypen:

Phocaicole, Prevotella och Bifidobacterium. Avföring samlades in från en representativ person i varje undergrupp och fermenterades med rödbetspulver eller betaninpigment. Effekten av RP och BP som prebiotika på tarmmikrobiotan berodde på enterotypen hos de tre utvalda personerna. Endast i S3-Bifidobacterium-provet upptäcktes en signifikant förändring i mikrobiotans artrikedom. Även S3-Bifidobacterium-klustret uppvisade en annan trend i förändringarna av tarmmikrobiotan jämfört med de övriga proverna.

Varje enterotyp (med och utan RP/BP-fermentering) uppvisade en annan metabol aktivitet kopplad till SCFA-produktion. Den största ökningen av SCFA-produktionen återfanns i S3-Bifidobacterium-provet, medan S2-Prevotella-provet uppvisade en mindre förändring av SCFA-nivåerna. Resultaten från denna studie visar att RP och BP ger enterotypsspecifika responser i tarmmikrobiotan och SCFA-produktionen.

Adekolurejo et al. genomförde en studie av problemet med störningar i mikrobiotan till följd av avvänjning. Fyrtioåtta smågrisar fördelades slumpmässigt till en av fyra dieter under 14 dagar, efter en 28 dagar lång avvänjningsperiod. Det fanns en basal kontrolldiet (con), en diet med 300 mg/kg zinkoxid (ZNO) samt två olika dieter innehållande rödbeta. RB2 och RB4 framställdes genom att tillsätta 2 (20 g/kg) respektive 4 % (40 g/kg) pulveriserad hel rödbeta till basaldieten.

Resultaten visade att rödbeta potentiellt kan modulera tarmmikrobiotan hos avvanda grisar genom att öka artrikedomen och förbättra lipidmetabolismen.

Calvani et al. upptäckte gynnsamma effekter av intag av rödbetsjuice på tarmmikrobiotan hos vuxna med långvariga covidbesvär. Studien omfattade 25 deltagare (15 fick juice och 10 placebo). Efter två veckors supplementering hade deltagarna som drack rödbetsjuice en större förekomst av bakterier med välkända gynnsamma effekter jämfört med placebogruppen.

Flera studier har undersökt rödbetans inverkan på vår tarmmikrobiota och därmed på vår hälsa. Sammantaget kunde de inte påvisa några signifikanta förändringar i alfa- och betadiversiteten. Däremot upptäcktes signifikanta förändringar i specifika taxonomiska grupper samt en ökad produktion av SCFA. Det visade sig också att människans mikrobiota kan delas in i olika enterotyper, som verkar reagera olika känsligt på intag av rödbetor. Den största ökningen av SCFA-produktionen efter intag av rödbetor observerades hos Bifidobacterium-enterotypen, som verkade vara den mest känsliga enterotypen för rödbetsintag. Tyvärr har studierna flera begränsningar, eftersom de alla omfattar få deltagare och endast kortsiktiga resultat har observerats.

Studierna visade potentialen hos konsumtion av rödbetor genom att öka produktionen av SCFA och gynnsamt modulera tarmmikrobiotan. Båda kan leda till varierande hälsofördelar och kanske förebygga inflammatoriska sjukdomar som inflammatorisk tarmsjukdom och irritabel tarm, samt depression, diabetes mellitus och en stor mängd olika metabola störningar. Framtida forskning behöver undersöka rödbetors långsiktiga effekter på tarmmikrobiotan (särskilt på olika enterotyper) och de fysiologiska konsekvenserna för tarmen och värdorganismen.